Creative writing Hey Communication Innehållsmarknadsföring

Så spelar företagen Wordfeud med varandra

Har du spelat Alfapet någon gång? Du vet det där korsordsspelet man spelade när man var liten? Eller har du spelat Wordfeud på din mobil? Då vet du vad jag pratar om. Oavsett vilken variation du har spelat så är målet detsamma; lägg ett ord med så mycket poäng du kan för att vinna. Detta är också spelreglerna för många företag i jakten på kundernas uppmärksamhet.

 Vinsten är uppmärksamhet. Ju ovanligare bokstäver du använder, desto mer sticker du ut från mängden. Det här är poängbrädan för Wordfeud i Sverige: 

1p – A, D, E, I, N, R, S, T

2p – G, L, O

3p – B, F, H, K, M, V

4p – P, U, Å, Ä, Ö

7p – J, Y

8p – C, X, Z

 

Wordfeud har bedömt poängen för varje bokstav utifrån hur vanliga och lätta de är att använda i svenska ord. Detta gör att bokstäverna C, X och Z är ganska ovanliga och de fångar därför läsarens uppmärksamhet mer än bokstäverna A, D och E. Om ditt företagsnamn eller logga innehåller någon av dessa bokstäverna sticker du alltså automatiskt ut mer från mängden och syns mer för potentiella kunder. Självklart utmärker du dig själv ännu mer om du använder flera bokstäver med höga poäng. 

 

Ett exempel på detta är rengöringsprodukten Cif, tidigare Vim. Bokstaven V är i Sverige bara värd 3 poäng medan C är ganska ovanlig och värd hela 8 poäng. Företaget ändrade därför namnet på sin produkt i Sverige och Norden till Cif. Men i Storbritannien är C en vanlig bokstav. Ett C är bara värd 4 poäng i det engelska Wordfeud medan ett J är värt 10 poäng. I Storbritannien säljer därför företaget exakt samma produkt under namnet Jif.  

 

Ett annat exempel är Cervera. Varför stavar de företagsnamnet med C istället för S? Jo, för de vill vinna Wordfeud och därmed kundernas uppmärksamhet.

 

Det är inte bara företagsnamn som används i den här Wordfeud-tävlingen utan också produktnamn, rubriker och all annan text som försöker fånga kundernas intresse. I dagens samhälle är det svårt att fånga potentiella kunders uppmärksamhet och det krävs mer än bara ett C och ett Z att göra det. Men att använda sig av bokstäver som klassas som ovanliga är ett sätt att göra det på. 

 

Hur många poäng samlar du?

Creative writing Hey Communication

Så skriver du en bra rubrik

Oavsett vad det är för texter vi på Hey Communication skriver så har de flesta en sak gemensamt; de behöver en rubrik. Men bara för att de är vanligt förekommande betyder det inte att det är enkelt. Ibland sitter den perfekta rubriken långt inne och är svår att få till. Jag ska hjälpa dig en bit på vägen. 

Var relevant

Läsaren vill snabbt kunna se om hen är intresserad av ämnet eller inte. Clickbait kanske leder till att fler går in på din text, med vad spelar det för roll när läsaren upptäcker att rubriken har ljugit eller överdrivit? Detta kan istället leda till att läsaren tappar förtroende för företaget. 

Håll det kort

Less is more, som man säger. Läsaren har varken tid eller intresse att sitta och läsa massa långa rubriker för att avgöra om hen ska läsa vidare. Det beslutet kommer att ske på mindre än 2 sekunder och en rubrik bör därför bara innehålla 5-10 ord.

Locka till läsning

Detta är en balansgång; locka till fortsatt läsning utan att överdriva, ljuga eller avslöja för mycket. Målet är att väcka läsarens nyfikenhet genom att få fram varför hen ska bry sig. Försök svara på frågan ”vad får läsaren ut av att läsa din text?” i din rubrik.

Tänk på din målgrupp

 Det är viktigt att du har din målgrupp i åtanke när du formulerar din rubrik. Adresserar du dem rätt och har du rätt ordval? Använd till exempel inte för svåra ord eller facktermer som din målgrupp inte förstår. 

Utropstecken och versaler fungerar inte alltid

De kan vara bra, men de kan också få läsaren att känna att du skriker på dem. Utropstecken och versaler bör därför användas med försiktighet.

Använd siffror

”5 användbara tips” låter mycket bättre än ”användbara tips”. Genom att använda siffror så talar du om vad texten kommer handla om och ger läsaren rätt förväntningar. 

Skriv rubriken sist

Om du skriver rubriken först så riskerar du att låsa dig själv. Du bör istället skriva klart hela texten och sen formulera en rubrik. 

Jag hoppas de här tipsen kan hjälpa dig få till bättre rubriker. Om du dock fortfarande känner att det är lite för krångligt så kan du alltid höra av dig till oss så hjälper vi dig!

Content marketing Hey Communication Innehållsmarknadsföring Strategi

Organiskt innehåll vs. köpt innehåll 

Vilken metod är egentligen mest framgångsrik? Här finns många faktorer att väga in men det centrala är alltid vilket syftet är med ditt innehåll och vilken den önskade effekten är. Jag ska här presentera grunderna i de olika metoderna för att klargöra skillnader och lyfta för- och nackdelar metoderna emellan. 

Är du beredd att betala för att driva en stor mängd trafik till dina kanaler med snabb effekt? Eller vill du på ett mer kostnadseffektivt och långsiktigt sätt bygga en trogen besökarskara? Detta är grunden i de olika metoderna men det behöver inte alltid vara så svart eller vitt, många gånger kan en kombination vara det mest framgångsrika. 

Att ranka högt på google eller att synas på välbesökta sidor är ofta eftersträvansvärt och drar trafik till dina kanaler, men det finns olika sätt att ta sig dit. Det kan vara lite knepigt att avgöra vad som passar just ditt innehåll och varumärke. Vi ska kika närmare på grunderna i de olika metoderna och vilken räckvidd de brukar ge, men även hur intresset och genomslaget skiljer dem åt. 

 

Köpt innehåll

Köpta annonsplatser finns i många olika former, i olika kanaler och på sökmotorer. Detta är direkt marknadsföring och drar till sig uppmärksamhet effektiv. 

Google Ads är Googles plattform för digital annonsering och marknadsföring. Här betalar du för att synas vid det specifika tillfälle dina potentiella kunder visar intresse för dina produkter. Det som särskiljer dessa annonser från resten av träffarna, är att de just ser ut som en annons. Detta kan i vissa fall bli till en nackdel då många gärna förbiser annonser. 

Native-annonsering är ett annat exempel på köpt innehåll. Här krävs det mer av skribenten i fråga då innehållet ska generera något slags värde för läsaren och vara anpassat till plattformens struktur, språk och nisch. 

Att istället annonsera i olika sociala medier ger dig möjlighet att nå en mer specifik målgrupp då annonserna visas för den användarskara som tidigare visat intresse för liknande innehåll. Detta styrs av de sociala kanalernas algoritmer. 

 

Organiskt innehåll

Ett organiskt innehåll kräver ett gediget arbete när det kommer till strategi, planering och själva skapandet i sig. Det är innehåll som ska verka varumärkesfrämjande och som ska bygga ett förtroende över tid och få besökarna att återkomma. 

Trots att du inte betalar för en annonsplats så kan du ändå genom sökordsoptimerade insatser öka chanserna att ranka högt på Google, och därmed driva in mer trafik till dina kanaler. Att arbeta med SEO (sökmotoroptimering) handlar om att anpassa innehåll och text så att de passar sökmotorns algoritmer och på så vis ranka högt. 

Så att skapa varumärkesfrämjande innehåll i kombination med en SEO-strategi är ofta en framgångsfaktor. Det gör att du både rankar högt i sökmotorer och ett kvalitativt innehåll presenteras utan formen av en annons. 

 

Hur ska man då tänka?

Det är otroligt viktigt att skapa organiskt innehåll för varumärkets identitet. Men med det sagt så kommer de betalda annonserna alltid exponeras först och då även generera i leads och kanske även en ökad försäljning. Detta är däremot en kortsiktig strategi och besöken minskar ofta markant när annonserna tas ner. Ibland kan det just vara den direkta uppmärksamheten man är ute efter för att lyfta specifika kampanjer eller events, och då är det köpta innehållet optimalt. 

För att skapa långvariga relationer med besökare och potentiella kunder och stärka ditt varumärke, krävs det att innehållet ger något slags mervärde och inte bara är en rubrik som genererar i klick och engångsköp. 

Att här presentera ett vinnande marknadsföringskoncept för just ditt varumärke och affärsidé, är direkt omöjligt. Som jag inledningsvis nämnde så handlar det i grunden om vilket syfte du har med ditt innehåll och vilken den önskade effekten är och utefter det lägga upp en strategi. 

Jag hoppas att detta gett er användbara tips och bringat någon slags klarhet i de båda formerna av innehåll. Annars vet ni vart ni hittar oss!

Content marketing Creative writing

Därför kan inte lejon vara rädda ensamma

Det är inte för att alla lejon är modiga utan för att svenska språket inte tillåter det. Ett räddt lejon? Ett rädd lejon? Nej, så säger man ju inte. Svenska språket har en del formuleringar som är helt omöjliga att få rätt på eftersom de faktisk är helt omöjliga. I det här inlägget tänkte jag därför försöka förklara varför lejon inte kan vara rädda ensamma.

I svenska språket har varje substantiv ett genus som är antingen utrum eller neutrum. Utrum är ”en-orden” så som en katt, en banan och en människa. Neutrum är ”ett-orden” så som ett bord, ett hus och ett lejon. Vissa adjektiv, till exempel ”rädd”, går inte böja i neutrum vilket gör att lejon inte kan vara rädda ensamma. De kan inte heller vara lata, skraja eller gravida ensamma.

Anledningen till detta har med språkhistoria att göra. Jag ska inte gå in för djupt på det, men sammanfattningsvis kan man säga att ”en-orden” är substantiv som lever. Till exempel en kvinna, en doktor, en hund, en svensk osv. Men det heter ju en måne, en yxa och en sol och de lever ju inte? Detta är för att man i forntida Sverige gillade att personifiera saker. Månen var en ”han” medan yxan och solen var en ”hon”, de blev därför klassificerade som utrum och blev ”en-ord”.

Substantiv som inte var levande blev istället neutrum; ett hus, ett hav, ett hårstrå osv. Dessa livlösa ”ett-ord” har inga känslor och en böjning på känslomässiga adjektiv som ”rädd” har därför inte behövts. 

Men lejon lever ju? 

Ja, och de är ett undantag. När ordet lejon kom till Sverige så blev det ett ”ett-ord” eftersom lejon slutade på –on, som en stor grupp av svenska ”ett-ord” redan gjorde. Dessutom fanns det inga lejon i Sverige på den tiden vilket gjorde att lejon sågs som mer som mystiska varelser utan känslor än som levande djur.

Det är anledningen till att lejon inte kan vara rädda ensamma. Luckor som den här finns i vårt språk men de är inte så vanliga. Till exempel kan inte rådjur, lamm eller bi heller vara rädda ensamma eftersom de också är ”ett-ord”. Ska man därför beskriva ett lejon som är skakis så är det bättre att formulera om, som jag precis gjorde. 

 

Content marketing Creative writing Hey Communication

Språkets fem nivåer

När man jobbar med innehåll blir språket oundvikligen centralt. Och vårt språk är ett komplext system; från bokstäver till ord, till meningar och dess betydelse. Språket har flera olika nivåer som alla har stor betydelse för hur vi kommunicerar med varandra. I det här inlägget tänkte jag förklara lite snabbt om vad varje nivå handlar om så att du kan få en bättre förståelse över hur vårt språk fungerar.

 

Fonetik

Är alla ljud och ljudsystem. Ljudet ”R” har ingen större betydelse när man hör det för sig själv, men sätter vi ihop det med ljuden av ”O” och ”S” så får det en betydelse. Men om en stockholmare säger ordet ros så låter det inte likadant som om en skåning skulle säga det. Det är för att vi har olika fonetiska alfabet, alltså olika ljud som vi använder oss av när vi kommunicerar. Fonetik handlar alltså om varje enskilt ljud, och vad de skapar när man sätter ihop dem med andra ljud. 

 

Morfologi

Handlar om ord; hur de bildas, hur de böjs och deras grammatiska funktion. Bokstäverna R,O och S bildar tillsammans ordet ”ros”. Ska vi sedan prata om en ros så säger vi “en ros”, inte “ett ros”. Allt detta handlar om morfologi.

 

Syntax

Är språkets struktur. Vi säger ”en fin ros” och inte ”ros fin en” eftersom vi har ett inlärt system om hur språket ska vara. Detta system kallas syntax och handlar alltså om hur språket delas in i fraser och meningar som i sin tur skapar betydelse. 

 

Semantik

Syftar på språkets mening. Hur vi kan förstå vad någon menar utan att de säger det, eftersom vi kan tolka den ”dolda” betydelsen. Till exempel, om du kommer hem från en lång och jobbig arbetsdag och säger att du är helt död. Betyder detta att du bokstavligt talat är död? Nej, utan att du är jättetrött. Att vi förstår den riktiga meningen av ditt yttrande handlar alltså om semantik.

 

Pragmatik

Sist men inte minst så har vi pragmatiken. Den handlar om hur vi använder språket och hur fraser kan tolkas olika beroende på kontext. Till exempel, om du frågar din kollega om hen redan skickat fakturan så kan det betyda ”eller ska jag göra det nu?”, men också ”men vi skulle ju göra det på fredag!”. Allt beror på vilken kontext som frågan ställs i. Det är det här som är pragmatik, hur vi använder språket och hur vi tolkar betydelsen beroende på situationen.

 

Tillsammans så bildar de här fem nivåerna alltså vårt språksystem, inte bara svenskan utan all mänsklig kommunikation. Jag hoppas du har tyckt detta inlägget var intressant och att du nu har en bättre förståelse över hur vårt språk är uppbyggt och fungerar.

 

Vi hörs snart.

 

Creative writing Hey Communication

Del 4 – Så skriver du en bättre text

Vill du lära dig skriva bättre texter? Då är detta inlägg något för dig! I vårt språk finns det fyra grundläggande typer av meningar, dessa typer kan sedan bli indelade i flera underkategorier. Idag tänkte jag berätta om de fyra första typerna eftersom de kommer att hjälpa dig skriva intressantare och bättre texter. Lyssna noga gott folk!

 

Påstående meningar

Detta är de absolut vanligaste meningarna. De förmedlar information och gör påståenden relaterade till fakta och åsikter. Till exempel:

  •     Himlen är blå.
  •     Jag älskar godis.
  •     Det var bättre för. 

Interrogativa meningar

Detta är i grund och botten alla frågor. Till exempel:

  •     Varför är han arg?
  •     Vill du ha mer kaffe?
  •     Hur mår du idag? 

Utropsmeningar

Dessa meningarna är också påståenden men där syftet är att uttrycka starka känslor. Dessa meningarna slutar alltid med ett utropstecken. Till exempel: 

  •     Det hade varit bra för dig!
  •     Bra jobbat!
  •     Ah, så störigt!

Imperativa meningar

Syftet med dessa meningarna är att uppmana någon till att göra något. Meningarna slutar antingen med en punkt eller ett utropstecken. Till exempel:

  •     Sväng höger vid korsningen.
  •     Håll tyst!
  •     Snälla, stäng dörren efter dig. 

 

Hur ska detta hjälpa dig då? Jo, eftersom när du skriver en text så blir den mer levande och intressant om du använder dig av alla fyra meningstyper. Som sagt är påstående meningar de vanligaste, men en text med bara påståenden blir lätt tråkig och ointressant. Det är därför viktigt att variera. Vill du ha ett exempel? Kolla på ingressen i detta inlägget! Där har jag använt mig av alla de fyra meningstyperna. Jämför sedan den texten med det denna som bara innehåller påståenden:

”Detta är inlägget för dig om du vill lära dig skriva bättre texter. I vårt språk finns det fyra grundläggande typer av meningar, dessa typer kan sedan bli indelade i flera underkategorier. Idag tänkte jag berätta om de fyra första typerna eftersom de kommer hjälpa dig skriva bättre texter.”

Vilken text var bäst? Den första va? Observera att detta tipset bara är till för dig som vill skriva levande och engagerande texter. Skriver du en avhandling eller annan formell text bör du hålla dig till påståenden.

Detta var fjärde delen av vår serie ”Så skriver du bättre texter”. Jag hoppas du har lärt dig något och att du kan ha användning av mina tips i framtiden. Lycka till med ditt skrivande!

Creative writing Hey Communication

Bättre texter – Del 3

Tredje delen på hur du skriver en bättre text är här och jag har idag tänkt prata om synonymer. Tidigare har jag uttryckt hur viktigt det är att undvika repetition genom att variera ordvalet – det står jag fast vid. Synonymer är då bra, men många har faktiskt en felaktig uppfattning om vad en synonym är. Denna felaktiga bild kan ha negativa konsekvenser för din text men no worries, jag är här för att hjälpa!

 

En synonym är ett ord som har den exakt samma betydelsen som ett annat ord oavsett kontext. Blad är alltså inte en synonym till löv eftersom blad inte nödvändigtvis behöver komma från en växt. Blad kan beroende på situation också referera till ett tidningsblad, pappersark eller bladet på en kniv. Detta gör att de två orden är så kallade ”nästan-synonymer”, men inte synonymer även om de har samma betydelse ibland. 

De är dessa nästan-synonymer som ibland kan ställa till med problem. Speciellt om man är inne på en hemsida och letar ord med samma betydelse som ditt. Ofta tar man ett ord som man kanske inte riktigt har koll på och som faktisk kan ha en negativ effekt på din text. 

Först kan man råka ta ett ord som inte alls fungerar i den kontexten man använder det i. Vill man beskriva hur bra sin handlotion är eftersom den är så krämig och fet kan det vara dåligt att beskriva den som krämig och överviktig…  

Sedan har varje ord en så kallad konnotation, en bibetydelse. Alltså inte den konkreta definitionen utan den psykologiska meningen som ett ord är associerat med. Denna konnotation innebär att ett ord kan ha en positiv, neutral eller negativ tankeanknytning. Till exempel så är ”befallning” mer negativt än ”uppmaning” och ordet ”medarbetare” mer positivt än ”anställd”, även om dessa är nästan-synonymer. 

Därför är viktigt att man inte bara tar en synonym som man tror fungerar i sammanhanget. Istället för att uppmuntra och låta positiv så kan man omedvetet ha gett ett negativt intryck. För att skriva bättre texter är det därför bäst att du använder dig av ord som du har koll på och som du vet fungerar i sammanhanget. 

 

Är det något du saknar i vår skrivarskola? I så fall är det bara att höra av dig så skriver vi en artikel om det!

Creative writing Hey Communication

Så blir du en bättre skribent – Del 2

Vår skrivarskola fortsätter. Denna gång tänkte jag inte bli lika teknisk som förra gången, utan istället ge konkreta och snabba tips på hur du blir en bättre skribent. Tipsen är lika användbara i längre artiklar som i kortare mail så lyssna noga gott folk. 

Använd både långa och korta meningar

Våra hjärnor gillar omväxling. Om du har för många långa meningar i rad så har läsaren svårt att hålla fokus. Har du däremot för många korta meningar i rad så låter texten hackig och oprofessionell. Som sagt gillar våra hjärnor variation, använd därför både långa och korta meningar i din text så att läsarna får en positiv läsupplevelse.

Talet tre

Vet du vad mer våra hjärnor gillar? Talet tre. Ingen vet exakt varför, men forskning har visat att läsare upplever en text mer behaglig om den listar tre saker istället för fyra eller fem i en lista. Istället för att skriva: ”Vi arbetar mycket med kundbemötande, service, hög kvalitet och produktutveckling” så ska du alltså omformulera till något som gör att du bara listar tre ord. Till exempel hade du kunnat skriva så här istället: ”Vi arbetar mycket med kundbemötande, service och hög kvalitet. Något annat som är viktigt för oss är produktutveckling eftersom…”

Undvik repetition

Det här snackade vi om i del ett, men jag tar upp det igen eftersom det är så viktigt! Ett av de värsta misstagen du kan göra när du skriver en text är att upprepa dig om och om och om igen. Läsaren kommer tappa intresse och du låter oprofessionell. Använd dig av synonymer och hyponymer som jag pratade om i del ett, men ändra också ordföljden. Det är inte bara ordvalen som behöver omväxling utan också meningsbyggnaden och formuleringarna. Om hälften av meningarna börjar med samma ord är det ingen bra text. 

Börja med det viktigaste 

Att ha det viktigaste först i en lång mening gör att det är lättare för läsaren att följa med i texten, eftersom det är enklare att ta in ”huvudinformationen” innan man läser den resterande informationen. Exempel? Kolla på meningen du precis läste! ”Att ha det viktigaste först” är huvudinformationen. Hade jag istället skrivit så här hade innehållet tagit längre tid att bearbeta och ta in:

”Det är enklare att ta in ”huvudinformationen” innan man läser den resterande informationen eftersom det gör det lättare för läsaren att följa med i texten, därför ska det viktigaste stå först i en lång mening.” 

 

Vår skrivarskola kommer i fler delar så håll ögonen öppna.

 

Vi hörs nart igen!

Creative writing Hey Communication

Så skriver du bättre texter – Del 1 

Ibland är det svårt att få sin text att låta bra. Det här med att skriva är inte så lätt som man tror. Jag kommer därför i fyra delar dela med av värdefulla tips på hur du får din text att flyta på bättre! Del ett kommer handla om den så kallade hyponymstegen, har du hört talas om den? Om inte så lyssna noga för detta kommer hjälpa dig att få bättre flyt i dina texter! Det kan låta komplicerat i början men jag lovar, det är inte så svårt som det låter.  

Hyponymstegen går ut på att man placerar ut ett substantiv i en stege. Platsen ovanför det valda ordet fylls av ett substantiv och är ett överordnat ord, en så kallas hyperonym. Platsen nedanför ditt ord fylls också av ett substantiv men är ett underordnat ord, en så kallad hyponym. En hyperonym är ett ord vars mening är innefattat i ditt substantiv medans en hyponym är ett ord vars mening ditt ord innefattar.

Det låter svårt men kolla på den här stegen:

Djur

Däggdjur

Hund

Pudel

 

Om du säger att du måste sticka hem för att mata hunden förstår alla att du har ett däggdjur. Du behöver inte förklara att din hund är ett däggdjur eftersom ordet ”hund” innefattar betydelsen ”däggdjur”. Däggdjur är då en hyperonym till hund.

Men om du bara säger att du ska hem och mata din hund kan folk omöjligt veta vilken ras den är. Detta för att rasen är mer specifik än hund och därmed längre ner på stegen. Om du däremot säger att du måste hem och mata din pudel så förstår alla att det är din hund du ska mata. Pudel är du en hyponym till hund.

 

Här är ett annat exempel:

Fordon

Bil

Volvo

Volvo v70

 

När du skriver en text så ska du sedan klättra upp och ner på denna stege för att undvika repetering och få bättre flyt i din text. Jämför dessa två texter:

”Hej, jag säljer nu min Volvo v70 eftersom jag ska flytta utomlands. Bilen har en trasig vindruta men är annars ett fordon i gott skick med snål bensinförbrukning. Säljes till ett billigt pris eftersom jag måste bli av med bilen innan jag flyttar. Hör gärna av dig om du har frågor eller vill boka tid för att kolla på Volvon! Mvh, Rebecca”

”Hej, jag säljer nu min Volvo v70 eftersom jag ska flytta utomlands. Volvo v70:n har en trasig vindruta men är annars en Volvo v70 i gott skick med snål bensinförbrukning. Säljes till ett billigt pris eftersom jag måste bli av med Volvo v70:n innan jag flyttar. Hör gärna av dig om du har frågor eller vill boka tid för att kolla på Volvo v70:n! Mvh, Rebecca”

 

Förstår du vad jag menar? Nu är detta ett extremt exempel men principen är densamma även i längre texter.

Ett sista tips är att alltid börja längst ner på stegen. På så sätt får läsaren all information direkt och när du sedan nämner ett ord som är längre upp så vet läsaren vilket mer specifikt substantiv du refererar till. 

Vi har sammanfattat våra skrivartips i en artikelserie på 4 delar – så håll utkik på kommande tips!

Lycka till 

Content marketing Hey Communication Innehållsmarknadsföring

Skapa rätt content till era flöden

En av de vanligaste frågorna vi tar emot från våra kunder handlar om vilket innehåll man ska fylla sina flöden med. Och den frågan ställs alltid med all välvilja. Du har uppfattat att du behöver synas och att det finns potential i att leda uppmärksamhet mot dig och ditt företag. Men trots det är frågan lite bakvänd – jag ska berätta varför. 

Det är verkligen inte lätt att jobba med innehåll. Det skulle vi aldrig påstå. Framförallt inte om du inte vet vilket innehåll du ska producera. Då rinner tiden iväg på att försöka få till ett habilt inlägg som förhoppningsvis kan passera i flödet. Nej, du behöver en plan.  

Som ett knep kan du luta dig mot en hederlig kommunikationsmodell (Lasswell)

 

Fråga dig själv:

VEM säger VAD genom VILKEN KANAL till VEM med VILKEN EFFEKT?

Det är en enkelt metod men väldigt bra för att snabbt komma till kärnan med vad det faktiskt är du ska kommunicera. 

Här nedan har vi skapat en väg för att skapa rätt content till era flöden. 

 

Vägen till bra content

Steg 1. Lär känna er själva

Ert varumärke är A och O i era publikationer. Ni måste veta vilka ni är, vad ni står för och varför ni gör som ni gör. Sätt affärsmål och skapa en kommunikationsstrategi så ska ni se hur ert varumärke naturligt växer fram. Genom att skapa ett starkt varumärke får både ni och er målgrupp en tydligare, mer enhetlig bild av vad ni gör och vad ni kan göra för dem. 

Steg 2. Lär känna er målgrupp

Vilka är det ni vill nå ut till? Vad är deras intressen? Var befinner dem sig? Hur ser trenderna ut i den kulturen? Detta är frågor ni måste kunna svara på för att kunna säga att ni har gjort en bra målgruppsanalys. Känner ni er målgrupp så kommer ert content anpassas till dem och deras engagemang kommer öka markant. De kommer relatera mer till er och tillslut skapas potentiellt en lojalitet – något som blir svår att bryta. 

Steg 3. Lär känna er plattform

Facebook. Instagram. LinkedIn. Tiktok. Radioreklam. Hemsida. Dessa är bara förslag på de många olika typer av kanaler som ni kan använda er av för att sprida ert budskap och skapa content. Men dessa kanaler kräver olika typer av content. Att skriva en 7-sidors artikel som man tar en bild av och sen lägger upp på Tiktok är inte den bästa användningen av appen och alla möjligheter som man har i just den kanalen. Varje kanal ger helt unika möjligheter för er att skapa olika typer av content, det gäller bara att anpassa sig för respektive kanaler. Se bara till att allt ert content på de olika plattformerna är sammanhängande så är ni i mål! 

Steg 4. Skapa innehåll

Nu är ni nästan där! Det är dock enklare sagt än gjort och kräver betydligt mer av er än en timmes möte på måndag morgon. Vägen måste anpassas för er och ser annorlunda ut för varje företag och organisation. Behöver ni hjälp med det är ni självklart välkomna att kontakta oss. Men nu vet ni vägen i stora delar och kan börja skapa rätt content för era flöden. 

 

Missa inte heller vår artikel om kvantitet vs. kvalitet!

 

Back To Top