När man jobbar med innehåll blir språket oundvikligen centralt. Och vårt språk är ett komplext system; från bokstäver till ord, till meningar och dess betydelse. Språket har flera olika nivåer som alla har stor betydelse för hur vi kommunicerar med varandra. I det här inlägget tänkte jag förklara lite snabbt om vad varje nivå handlar om så att du kan få en bättre förståelse över hur vårt språk fungerar.

Fonetik

Är alla ljud och ljudsystem. Ljudet ”R” har ingen större betydelse när man hör det för sig själv, men sätter vi ihop det med ljuden av ”O” och ”S” så får det en betydelse. Men om en stockholmare säger ordet ros så låter det inte likadant som om en skåning skulle säga det. Det är för att vi har olika fonetiska alfabet, alltså olika ljud som vi använder oss av när vi kommunicerar. Fonetik handlar alltså om varje enskilt ljud, och vad de skapar när man sätter ihop dem med andra ljud. 

Morfologi

Handlar om ord; hur de bildas, hur de böjs och deras grammatiska funktion. Bokstäverna R,O och S bildar tillsammans ordet ”ros”. Ska vi sedan prata om en ros så säger vi “en ros”, inte “ett ros”. Allt detta handlar om morfologi.

Syntax

Är språkets struktur. Vi säger ”en fin ros” och inte ”ros fin en” eftersom vi har ett inlärt system om hur språket ska vara. Detta system kallas syntax och handlar alltså om hur språket delas in i fraser och meningar som i sin tur skapar betydelse. 

Semantik

Syftar på språkets mening. Hur vi kan förstå vad någon menar utan att de säger det, eftersom vi kan tolka den ”dolda” betydelsen. Till exempel, om du kommer hem från en lång och jobbig arbetsdag och säger att du är helt död. Betyder detta att du bokstavligt talat är död? Nej, utan att du är jättetrött. Att vi förstår den riktiga meningen av ditt yttrande handlar alltså om semantik.

Pragmatik

Sist men inte minst så har vi pragmatiken. Den handlar om hur vi använder språket och hur fraser kan tolkas olika beroende på kontext. Till exempel, om du frågar din kollega om hen redan skickat fakturan så kan det betyda ”eller ska jag göra det nu?”, men också ”men vi skulle ju göra det på fredag!”. Allt beror på vilken kontext som frågan ställs i. Det är det här som är pragmatik, hur vi använder språket och hur vi tolkar betydelsen beroende på situationen.

Tillsammans så bildar de här fem nivåerna alltså vårt språksystem, inte bara svenskan utan all mänsklig kommunikation. Jag hoppas du har tyckt detta inlägget var intressant och att du nu har en bättre förståelse över hur vårt språk är uppbyggt och fungerar.

Vi hörs snart.